| Den traditionella vattenrätten gäller främst byggande i vatten. Sedan 1918 handläggs vattenmål av specialdomstol - tidigare vattendomstol, sedan 1998 miljödomstol. Vattenmålen är ofta mycket omfattande. Fortfarande pågår en del vattenmål som började handläggas på 1950-talet. Särskilt fiskefrågor kan komma att kräva långvariga utredningar. De lagbestämmelser som finns på det vattenrättsliga området är visserligen många, men för förståelse av bestämmelserna är man väsentligen hänvisad till att söka ledning i den domstolspraxis som finns på området. Rättsområdet är därför svåröverskådligt.
En utgångspunkt i den svenska vattenrätten är att den som äger vattenområde har den civilrättsliga rådigheten över det. Olika bestämmelser ger dock staten och kommuner stora möjligheter att disponera över vattnet.
Sedan länge har frågor om hänsyn till miljön varit ett stort inslag i vattenrätten. Genom miljöbalkens tillkomst har vattenrätten blivit en del av miljörätten.
Viktiga inslag i vattenmål är bedömning av tekniska utredningar - en ansökan i ett vattenmål skall innehålla den beskrivning av företaget som behövs för att verkningarna skall kunna bedömas, bl a en miljökonsekvensbeskrivning. Prövningen i mål om byggande i vatten gäller först om ett företag överhuvudtaget skall tillåtas, och om tillstånd meddelas vilka villkor som skall gälla. Villkoren kan t ex gälla olika gränsvärden av hänsyn till miljön samt naturligvis också frågor om ersättningar till sakägare.
|
